Mitt andra Afrikaland: Egypten
Jag och några väninnor gick en keramikkurs tillsammans med våra barn. Vi träffades nästan varje söndagkväll under ungefär fem år. Varje månad sparade vi några hundralappar till en gemensam resa.
2001 bar det iväg till Egypten. Först bodde vi i bungalows på stranden i Hurghada. Vi solade och snorklade bland färgglada fiskar. Barnen som vi hade med oss var då mellan 11 och 15 år.
Sedan bar det iväg till Luxor för att beskåda det pampiga Karnaktemplet och vidare till Konungarnas dal. Ramses II:s grav var verkligen maffig att gå in i.
Resan gick vidare med buss utmed Nilen upp till Kairo. Under alla de mil vi reste genom jordbruksbygden såg vi människor och djur som arbetade på fälten ... men inte en enda traktor! I Kairo var det ett charmigt kaos av nytt och gammalt i en salig blandning. Storstadstrafik ... och där mitt bland avgaserna kommer en liten gubbe som rider på en åsna ...
Vi besökte förstås pyramiderna. Vi köpte biljetter för att gå ner i Mykerinos pyramid men bara en liten bit ner i tunneln drabbades jag av cellskräck och panik och var tvungen att ta mig upp i ljuset så snabbt det bara gick. Barnen var modigare och tog sig ända ner till gravkammaren.
Det var en underbar resa och ett minne för livet som jag delar med mina barn och väninnor. Vi drabbades bara av Montezumas hämnd under en dag ...
2001 bar det iväg till Egypten. Först bodde vi i bungalows på stranden i Hurghada. Vi solade och snorklade bland färgglada fiskar. Barnen som vi hade med oss var då mellan 11 och 15 år.
Sedan bar det iväg till Luxor för att beskåda det pampiga Karnaktemplet och vidare till Konungarnas dal. Ramses II:s grav var verkligen maffig att gå in i.
Resan gick vidare med buss utmed Nilen upp till Kairo. Under alla de mil vi reste genom jordbruksbygden såg vi människor och djur som arbetade på fälten ... men inte en enda traktor! I Kairo var det ett charmigt kaos av nytt och gammalt i en salig blandning. Storstadstrafik ... och där mitt bland avgaserna kommer en liten gubbe som rider på en åsna ...
Vi besökte förstås pyramiderna. Vi köpte biljetter för att gå ner i Mykerinos pyramid men bara en liten bit ner i tunneln drabbades jag av cellskräck och panik och var tvungen att ta mig upp i ljuset så snabbt det bara gick. Barnen var modigare och tog sig ända ner till gravkammaren.
Det var en underbar resa och ett minne för livet som jag delar med mina barn och väninnor. Vi drabbades bara av Montezumas hämnd under en dag ...
Kommentarer
Postat av: Louise
Vad kul att du har en blogg :):)
Postat av: anna
Er de från de her resorna du visade oss bilder på på SOn? :)
Postat av: Dixi
Svar: lol
Postat av: melissa
sv; haha tycker du?! om jag ändå kunde sjunga så bra..
Postat av: Spiderchick
älskar att resa! =) thats life
Postat av: natalie´s
resa är en utav mina favorit saker att göra! med
Postat av: natalie´s
Samla ihop gratis prylar du med!
http://www.gratisbio.se/?RecruiterID=69238
Postat av: Marianne
Hej Anna
Vet du att jag lever på den här resan ännu!!! Det var helt otroligt och en numera uppnådd drömresa. Tänk när vi stod längst nere i en av gravarna i konungarnas grav och strömmen gick... och att det dessutom var fredagen den trettonde!!! Oförglömlinga minnen. Jag vill dit igen!!!
Kramar
Postat av: Owe
Har Montezuma filial här också?
Trackback